Jag tänkte vara riktigt ärlig för en gångs skull.

Jag förväntar mig inta att folk ska orka läsa allt ja skriver, men ja skriver ändå som nån sors terapi. Klara inte av att prata med nån jävla psykolog om mitt liv, så jag tänkte att dehär kanske fungerar bättre. Har provat allt känns det som. Om man läser min journal står det att jag har PTSD med kronisk smärta, deprission och nån sorts ätstörning.

Och det stämmer väl ganska bra. Jag vet igentligen inte vad av det ja tycker är värst, kommer heller inte ihåg hur det känns att vara frisk och ha ett LIV. Men man kan väl säga att jag har tagit mig ut ur deprissionen nu med hjälp av medicinerna. Däremot kan ja inte äta vad dom helst, vissa dagar äter ja ingenting alls och andra dagar äter jag mycket, men spyr sen up all mat. Fast det är det nog bara jag som vet, men att ja har gått ner i vikt vet nog dom flesta. Med tanke på att jag vägde som mest vägde ja 72kg och som minst 39kg.

Men all skit startade med en olycka ja inte klara av att prata om, sitter och försöker att inte få panik just nu men kan inte hålla tillbaka tårarna. Klara inte av att skriva just nu fortsätter kanske sen.....