Tre dagar kvar...dagen började med att jag satt och grät. Jag vet inte vad det har blivit med mig. Förut åt jag nästan ingenting men nu började dagen med att jag vräcke i mig hur mycket som helst sen när jag skulle spy upp allt gick det inte. Jag försökte hur länge som helst men det gick inte. Så då satt jag och grät hela morgonen ovh vägde mig var tionde minut nästan. Har inte ätit nå sen dess förutom när mamma tvingade i mig middag. Mår lite bättre nu men det var fan den sista gången jag vräckte i mig mat och försökte spy. När jag satt där och grät var ja på väg att ringa och berätta allt för mamma, men det var tur att jag inte gjorde det. Annars skulle väl hon se till att jag inte kunde göra det nå mer och ha kolla på alla måltider jag "äter". Eller ännu värre tvinga mig till behandlingshem.